Förfest inför förfesten. Efter första klunken vin pratar jag lite starkare och lite mer om mej själv. Efter andra klunken vin pratar jag ännu lite starkare och ännu lite mer om mej själv. Och sådär fortsätter det.
När vi lämnar fest nummer ett har jag ett starkt behov av att vara tokrolig. Hela tiden. Det ska skämtas om allt. Jag förvandlas till en kvinnlig motsvarighet av Stefan & Krister. Jag är med andra ord inte alls rolig. Lika torra och tråkiga skämt som mina opedikyrerade vinterfötter.
Jag är socialt obegåvad. Jag lyssnar knappt på vad som sägs utan skämtar om orden.
När vi kommer ut på lokal pratar jag högt och vet bäst om det mesta. Självförtroendet vet inga gränser.
På dansgolvet är jag så jäkla rolig. Hela tiden. Spexar. Sjunger med fast jag inte kan texten alls. Dansar dansar dansar.
Ikväll är det Gott nytt år och jag tar det lugnt med familjen. Det är bäst så.
2 kommentarer:
=)
Huvudsaken är att man ar kul de få gånger man är ut! Tack för en bra blogg.
Men sluta, du är inte det minsta pinsam! Du lyfter upp vilken fest som helst och ÄR tokrolig och en sådan man gärna festar loss med. Tro inget annat. Kram!
Skicka en kommentar