Nätterna är inte längre till för sömn tydligen.
Jag vänder och vrider mig. Funderar över livet, döden. Ditten, datten.
Kissnödig.
Utan täcke.
Spark i ryggen.
Hungrig.
Törstig.
GAAAAH!
På natten ligger jag där och längtar till jag får stiga upp. Röra mig. Låta.
Men när morgonen kommer och det blir teveprogram, frukost och påklädning längtar jag efter natten igen. Tystnaden. Och den efterlängtade sömnen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar