Jag äter inte det där extra nu och kanske händer det nåt faktiskt. Fast en vecka är förstås en fis i rymden för en megajättemänniska som jag. Men nej nej. Nu ska vi inte vara såna. Nu är jag snäll snäll snäll mot mig själv. Klart jag klarar det. Klart jag kan bli normalstor. Så jäkla många människor klarar det. Varför skulle inte jag?
Jag får lite extra styrketräning om dagarna också. Tyra vill nämligen inte sitta i babysittern eller ligga i gymet mer än någon minut i taget. Sen vill hon vara med. I famnen, på armen, slängd över axeln. Aj aj aj.
Slut på egotänket. Nu ska jag se på tv.
1 kommentar:
Bra jobbat! Kämpa på så ska du se att det går framåt! Men var inte för hård mot dig själv om du misslyckas en dag, bara att ta nya tag igen.
Skicka en kommentar