Snor.

Är förkyld. Mycket synd om. (Men mer synd om kids. Ett barn har redan genomgått förkylningen. Ett barn är på slutklämmen av den. Ett barn har ej drabbats. Måste ändå nämna detta för att inte framstå som dålig mor, men självklart handlar detta om moi.) 

Täppt. Snorar in och får brain freeze minus den goda glassen. Och snoret rinner likförbannat. Man känner sej inte alltför clever när man inte känner att snoret är på väg ut förrän det redan sett solljuset. 

Skulle försöka föreställa klok och begåvad Quinna en stund idag men var mest bara snorig och starstrucked. 

Nu drömmer jag om choklad, bad och normal andning. Skulle vara himla skönt med en tupplur också. Eller om man fick drömma helt fritt: en natts ostörd sömn. 

Kan tänka mej att sambon också önskar att jag inte var så snorig. Har på känn att jag inte sover så himla ljudlöst just nu. 

Nu ska jag avlägsna bajs från en liten rumpa. Enda gången det är positivt att vara täppt.