Från oform till knallform

Blev så inspirerad av helgens skidstafetter att jag snörade på mej joggingskorna. Gjorde allt för att outfiten skulle sitta på plats men fick till slut ge upp. Vilken jäkla anledning att sluta springa! Det brukar vara konditionen som sätter stopp, inte nertrillande löpartajts. Nu vill jag gråta och banka tjockskallen i väggen en stund, men det blir ingenting bättre av, så jag skippar det och väntar på kosing så jag kan köpa nya tajts. 

Löparmodet? Wake up! Okej att det är härligt med slankkroppen i tajta kläder. Jag köper det. Men mitt dallriga passar bäst istoppat i kläder där det inte syns. Och där dallret stannar kvar utan att jag behöver vara orolig. Det måste väl finnas fler av samma dallriga art som jag. 

Men min bästis Michael Mosley berättade igår att en minut om dan kan räcka. Och en minut kan jag tokspringa utan att tajtsen hinner ramla ner. 

------------

Måste bara skriva: årets OS-ord: knallform. Alla är i knallform. Det syns så väl att hen är i knallform. Vi har ju sett tidigare att hen är i knallform. Här kommer hen åkande - i knallform! 

Årets mål: att bli i knallform.