Jag har tappat bloggartråden helt. Har ingenting att säga längre. Och det här inlägget vet jag redan nu kommer bli urtråkigt så läs bara om du har extremt mycket tid över.
Idag är jag nämligen extra nere för att vågen inte är på min sida. Jag vill bara svära och äta choklad. Sura och leva resten av livet i mysbyxor och bylsig tröja. Vara sådär massmördarpsykotiskt galen och sticka ut ögonen på alla vackra smala happy människor i tidningar. Perforera de perfekta taniga kropparna med voodoonålar för att framkalla fetma på dom hela högen. Alla dessa miljarders fettceller som bor i min kropp har flyttat upp i hjärnan och gjort mej ond. GAAAH!!!
Inte ett hekto gick jag ner. Och jag har kämpat kämpat kämpat. Nu börjar jag fundera över om jag tränat för mycket vilket så klart är helt uppåt väggarna.
Jag hade väntat mej ett Biggest Loser-resultat. Jo. Jag vet. Orealistiskt. Men med den här takten kommer jag vara normalviktig lagom till pensionen.
Nu är det alltså meningen att jag ska skaka av mej det där och ta nya tag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar