Imorrn ska jag till jobbet en stund. En kort utbildning. Om mindre än 6 timmar ska jag vara där faktiskt. Och jag är helt nervös. Jag känner mej så himla onödig, vilsen och ensam när jag är på jobbet. Ombyggnad, föräldraledighet och förändringar är väl anledningen. Och lite annat.
Jag är nere i en svacka. Det är inte synd om mej. Vet det. Men det känns tungt ändå. Och som alltid när det är jobbigt äter jag för mycket och allt blir ännu jobbigare.
Bläddrade i nån gammal tidning som listade massa lyckade människor som förändrat sina liv under föräldraledigheten. Det har inte jag gjort. Jag har svårt att få på mej en ren tröja och att komma på vad vi ska äta till middag.
2 kommentarer:
Du ska vara snäll mot dig själv, du måste vara snäll mot dig själv.
Tricket är att komma på vad det där snälla är :)
SÅ sjukt irriterande med alla dessa "titta, vad jag jobbade hårt när jag var föräldraledig"-reportage. Jag kände också sån himla press och stress att jag skulle ägna föräldraledighetstiden åt att vara produktiv och komma på vad jag skulle bli när jag blev stor. Hallå, är det verkligen det föräldraledighet är till för?! Hur vore det om en bara fick ägna sin tid åt sitt/sina barn utan att känna att en är helt värdelös då? Skit i de där reportagen!
Och vad gäller jobbet - det kan ju kännas lyxigt att gå in och jobba lite, men det blir ju onekligen rätt tydligt hur mycket man missar när man inte är där. Men du kan ju inte göra mer än du gör, och det borde ju vara att föredra för kollegor och arbetsgivare att du överhuvudtaget är där ibland än inte alls. Snart är du ju där i större utsträckning och då kommer du ju komma in både i gemenskapen på det gamla vanliga viset och i själva rutinerna och så. Men jag förstår att det känns motigt.
Stor kram till dig bästaste Elin! Pöss! ;)
Skicka en kommentar