Resultat.

En vecka har gått. Eller egentligen inte eftersom vi började på måndagen, men söndagen är min vägdag.

Två kilo ner. Jag borde jubla men jag svär och surar och tycker livet är orättvist.
Om jag inte läst ett ord om lchf hade jag nog gråtit av lycka och tyckt att jag funnit den heliga graal, men nu har jag inte gjort annat än läst solskenshistorier där folk gått ner uppåt fem kilo på en vecka. Och då jämför jag mej så klart med dom. Dessutom vägde jag lika mycket i onsdags som idag. Sorgligt.

Eller inte egentligen. Jag måste skärpa mej.

Men det är det här med slutmålet också. Jag vill gå ner miljoner miljarders kilo och det kommer ta sitt skitlånga tag och jag vill vara där nu nu nu. Måste fokusera på dagens Elin, så jag jämför mig med henne, inte med alla andra.

Nu har min blogg totalt tråkats ut. Jag skriver mer än nånsin och bara om EN sak som intresserar mej och ingen annan. Ska försöka skärpa mej.