Jag trodde att jag klarat mej - men icke. Igår kväll började jag känna att nånting inte stämde med magen. Och sen var det ett evigt springande. Blä! Magsjuka är jobbigt!
Min största oro har förstås varit amningen. I morse kände jag mej helt urlakad. Och Arvid tyckte nog att jag var rätt urlakad. Han grät hjärtskärande och ville inte ta bröstet i munnen. Det var förstås inte samma goa förpackning utan den kändes "fladdrigare". (Brukar de använda den beskrivningen i porrtidningar?) Det gick i alla fall bra ändå, och nu börjar jag (och boobsen) bli som vanligt igen. Har nyss ätit en stor skål med yoghurt och müsli. Det ilade i magen och jag fick äta låååångsamt. Men allt gled i och stannade kvar oxå. Peppar peppar. Eller vitpeppar vitpeppar som Mattias sa.
Så nu sitter jag i sängen med bönderna på TV och Alice och Arvid snusande på varsin sida om mej. Det känns såå himla mysigt. Och inatt ska jag SOVA!!! Inte springa på toa en enda gång hoppas jag. Men före det ska jag njuta av Grey's anatomy. Om jag nu håller mej vaken.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar